Jag är glad jag INTE är blyg! För då hade jag fortfarande stått på Oslo S!

Jag ska nu berätta om min resa från Eskilstuna till Gjövik i torsdags. Eller egentligen min resa från Oslo till Grefsen! En resa som inte var särskilt rolig! Och speciellt inte när ens Morfar dog dagen innan.

Jag åkte ifrån Etuna 08.15 med buss för att sedan byta buss i malmköping för att sen byta till tog i flen. Då fick man sitta lugnt en stund innan man kom till lilleström och var tvungen att byta till buss där för att komma sig in till oslo. Hela oslo är ett stort byggfält just nu. Och banverket håller på o rustar upp tågbanorna inne vid sation, därför går det inga tåg där.  

När vi bytte till buss i lilleström blev vi nästan 15minuter försenade därifrån. Jag satt där då och började bli rejält stressad för jag hade bara 35minuter mellan tågen, om vi hade varit i tid. Och jag hade ju fått höra att det var jätte kaos inne på oslo s, och att bussarna gick i från sjösidan. Så jag hade sett för mig att jag skulle behöva springa jätte långt för att hämta ut min biljett, för att då springa tillbaka och troligen missa tåget. Men som tur var, va vi 15min tidiga in i oslo! Så jag hade hela 45min till nästa tåg jag skulle med.

Det första jag då gör är att hämta ut min biljett i en biljettautomat. Jag kollar på biljetten och där står det buss för tåg avg: 15.40. Vilket det oxå stog på internet när jag beställde. Jag var inte helt hundra på vart bussen skulle gå ifrån så jag började leta info. Den ENDA infon jag hittade var en stor planch, en ritning över tågperrongerna. Der stog det uppritat vart buss för tåg skulle gå. Jag var då ganska hungrig för jag hade bara käkat en liten grillkorv strax innan åtta den morgonen, så jag gick o köpte mig boller med bolle smak ;)

Då var det ca 30minuter kvar till bussen skulle gå. Jag hade inget att göra så jag gick ner dit bussen skulle gå. Jag ställde mig och kollade på köerna en stund. När det är nästan 20minuter kvar går jag fram till en av grabbarna som håller koll på köerna.
Vårat samtal går lite såhär:
Jag: Vilken kö ska jag stå i om jag ska till gjövik/grefsen?
Han: Den bussen gick för ca fem minuter sen. Så du får ta nästa buss som går om en timme!
Jag: VA? men på min biljett står det 15.40! Hur kan bussen gå innan det?
Han: Nej den bussen gick för fem minuter sen så du får helt enkelt vänta en timme tills nästa buss ska gå.
Jag: Men hallå. På min biljett står det 15.40. Då ska bussen gå 15.40. INTE INNAN!  Jag ska till GJÖVIK.
Han (bläddrar lite i sin bok): Nej, det ska inte gå nån buss till gjövik nu eller sen.
Jag: WHAT? Det står ju BUSS för tåg på min biljett!
Han: Jag vet inte varför. Men det går ingen buss.
Jag: Jaha.. så vad gör jag nu då?? på min biljett står buss för tåg kl 15.40, så vad gör jag nu????
Han: Nej jag vet inte. Gå fram och prata med dom i NSB kläder där framme, dom borde veta mer.

Jag går vidare fram till några grabbar i NSB kläder, och så här går vårat samtal:
Jag: Hej, jag ska till grefsen med buss för att ta mitt tåg därifrån. Men killen där nere säger att det inte går buss.
NSB kille 1: Nej det går ingen buss till grefsen så du får komma dig dit själv.
Jag: Ehm, men det står BUSS för tåg på min biljett.
NSB kille 1: Hmm, konstigt för det ska inte gå buss.
Jag: MEN det står ju det på min biljett!
NSB kile 1 roppar dit NSB kille 2
NSB kille 1: Det står buss till grefsen på hennes biljett, men det går inte buss dit va?
NSB kille 2: Nej det går ingen buss dit. Du får ta dig till grefsen själv.
Jag: VA? Men... det står ju buss för tåg på min biljett som jag srev ut för 15minuter sen.
NSB kile 2: Du måste ta t-banen till grefsen själv. Du måste komma dig till grefsen själv!
Jag känner då hur jag är nära på att börja gråta! 'Det var inte direkt det här jag ville mötas av just den dagen!
Jag: Men jag vet INTEvart t-banen är! Och jag vte INTE var grefsen är! så va gör jag? 
NSB kille 2: Gå till dom NSB klädda där borta så säger dom va du ska göra.

Jag går tillbaka, men ser ingen NSB klädda, så frågar tre flytåg damer (vet nu i efterhand att flytoget inte har nått med nsb att göra!)  Idet jag försöker ställa min fråga om vad jag ska göra. Brister det för mig och jag klara inte hålla tillbaka mina tårar längre. Tjejerna svarar att dom inte riktigt vet, men dom ska ta reda på det!  Då är det ca bara 10 min kvar till kl är 15.40.  Tjejen som gick iväg kom snabbt tillbaka och säger att det är rätt. Jag ska ta t-banen själv till grefsen. Jag smågråter lite och får fram: vad ska jag göra? jag vet ju INTE vart t-banen är och jag vet INTE vart grefsen är!  Då säger ena flytåg tjejen att jag följer med dig hela vägen till t-banen och visar dig vilken linje du ska ta och vart du ska gå av. Vi kommer fram till t-banen och kollar på kartan. Står det grefsen nån stans? NEJ det gör det inte! Då springer tjejen iväg och frågar hon som satt i kassan. Vi hade rätt linje, den gick till grefsen. Och när vi kom dit så säger dom grefsen i högtalarn, hade damen i kassan sagt.  

Jag är så tacksam för flytogs tjejens hjälp! Eller dam kanske man ska säga för hon var 40+. Hade det inte vart för henne, vet jag inte vad som hade hänt! Jag hade nog brytit ihop REJÄLT inne på Oslo S kan jag lova!!

Jag sätter mig på linjen mot storo och är jätte stressad, rädd och ledsen. Jag har fem säten för mig själv. Jag sitter och kramphåller min resväska i ena handen och ramphåller min tågbiljett i höggsta hugget i andra handen. Jag tror nästan jag skakde där jag satt. Satt o kollade mig runt med världens mäst skreckslagna blick. Jag sitter o kollar på kartan efter grefsen. Men det sår inte. Och jag har ingen aning om det är fem minuter dit eller om det är 35minuter. Och känner att den här kännslan vill jag inte sitta med, så jag frågar nån.  Jag frågar då ett par damer mitt emot mig om tåget går till grefsen. Och svaret är ja. Då säger dom att jag ska gå av på storo og gå upp en liten bit så är jag på grefsen. Precis då ska vi åka iväg från en hållplats och på skylten inne i tåget står det storo. Så jag säger, men nog en skräck/rädsla i mina ögon som dom ser, så jag skulle gått av här???? Dom svarar jätte lungt och betryggande nej, nej, du ska av på storo som är sista hållplatsen. 

Vi kommer fram till storo, som är sista hållplats. Där skulle oxå grefsen vara. Sa dom det? NEJ! Hur F*N menade NSB att folk skulle hitta dit själva?? Vi går av och damerna säger, jätte lugnt och betryggande: det tegelhuset där borta, dit ska du. Du går upp den trappen här borta, och ser du folket som går på den vägen? Den vägen ska du gå och då kommer du till grefsen station. 

När jag kommer till trappan står det en skylt, Ska du med grefsen tåget?  Sen står en pil ritan så man visste vilken väg man skulle gå. Där var det ca 50meter kvar till Grefsen station....  Då var man ju typ framme så då var det ju läge med lite skyltning va? 

Jag hade nog kankse varit lugnare om det hade varit andra omständigheter.  Hade jag inte suttit på tåg sen kl åtta. Hade jag inte varit jätte stressad för att jag absolut behövde komma mig med det tåget.  Och om min morfar inte hade dött dagen inann, vilket kanske var den största orsaken till att jag reagerade som jag gjorde.

Jag är otroligt tacksam för att jag inte är blyg och vågar gå fram till folk och fråga! Annars hade jag nog fortfarande stått på Oslo S!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback